Det här kortet ska jag ge till min arbetskamrat Marie på hennes födelsedag. Det kan ju tyckas lite märkligt med denna skräckinjagande tant och texten TUT på kortet, men det har sin förklaring.
Maries son Magnus har en katt som heter Tut - ja, den heter så. Tut är en innekatt och var vid tillfället hemma hos Marie. När det var dags att lägga sig på kvällen så var Tut borta. De hittade honom inte någonstans. De gick och la sig och tänkte att han kanske var i källaren eller i någon garderob eller nåt. Plötsligt - kl 4 på morgonen - vaknade Marie och kom skräckslaget på att kanske hade Tut smitit ut. Marie tog på sig sin rosa morgonrock och med håret på ända så rusade hon ut och började ropa Tut...Tut...Tut. Man får ju hoppas att grannarna inte var vakna!
Sådant kan man ju inte berätta för mig utan att det utmynnar i någon typ av påminnelse senare i livet. Den kommer nu här....
Tut var mycket riktigt ute, för första gången. Han kom in till slut så det slutade lyckligt. Kanske får hon trots allt vara kattvakt igen. Nu hoppas jag bara att hon tar detta kort på rätt sätt....
Ha en skön dag
Kram Lisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar